www.wallensteen.se

Information om släkten

Länkar

Hem
Info
Historik 2

WALLENSTEEN - VÅR SLÄKT - DEL 1.

Föreningens hedersordförande Ivar Wallensteen reder ut bakgrunden.

Äldsta kända släktingen
Släkten härstammar från Finland där dess förste kände stamfader var kyrkoherden i Pargas pastorat av Åbo stift Petrus Johannis, född på 1550-talet. Han kallas i offentliga handlingar "Herr Peder i Pargas" och undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 samt var en av fullmäktige för finska prästerskapet vid kung Sigismunds kröning i Uppsala 1594. Han levde 1617 men var död 1620. Hans söner var Johannes Petri och Jeremias Petri. Den förre antog som familjenamn Walstenius efter Nådendals latinska namn Vallis gratiae och försvenskningen av gårdsnamnet Alakivi (nedre stenen) eller Kivilä (stengård), där kivi betyder sten.

SläktträdAdliga ätten Wallensteen
Det är många som undrar hur det hänger ihop med vårt släktskap med den adliga ätten Wallensteen. Jag har därför gjort denna förenklade släkttavla och ska här kommentera den lite.

Herr Peder i Pargas (nr 1 i bilden) hade en sonson Petrus Walstenius (nr 3), gift med Helena Agricola, barnbarns barnbarn till Finlands reformator Mikael Agricola. De hade två söner, Johan och Christian. Den förre, som var häradshövding i Åbo, fick efter ansökan adelskap 1693, medan brodern Christian som kontraktsprost i Wehmo stannade i det andliga ståndet. Han var f.ö. tidigare rektor för katedralskolan i Åbo (Han är nr 6 i bilden).

Några ord om Johan (nr 4 i bilden). Han ägde också Wiksbergs säteri samt Koskis säteri, som hans frus farfar erhållit i förläning. Han var gift med Anna Maria Grass, dotter till landshövdingen i Österbotten friherre Gustaf Grass och hans hustru Margareta de la Motte.
De fick sju barn: Gustaf (namnet efter morfar). Han dog ogift i Portugal. Margareta (namnet efter mormor). Hon gifte sig omsider och blev mormor till H.G. Porthan, den berömde historikern och lärdomsbjässen - en staty av honom finns i Åbo.

Henning Johan blev officer och tillfångatogs med Björneborgs kavalleriregemente vid Djeprströmmen 1709. Han överlevde ryska fångenskapen och kom hem från Tobolsk 1722.
Peter gick samma väg som sin bror, men dog i Tobolsk 1712.

Femte barnet, Christian (nr 5 i bilden), f. 1690, var auditör vid Hälsinge regemente under fälttåget till Norge med Armfeldts armé, men blev efter kriget häradshövding över södra Ångermanland. En ganska nyligen utgiven bok om Sollefteå bruk av Per Söderlind ger en del fördelaktiga upplysningar om honom.

Ännu en son var Isaac, f. 1692, också officer i Armfeldts armé. Han var med om attacken vid Stene skans och under hemmarschen över fjällen förfrös han sina fötter. Det var nyårsdagen 1719. Han hade också uppgifter under hattarnas krig 1741-43.

Häradshövdingen Christian Wallensteen (nr 5 i bilden) hade med sin hustru kyrkoherdedottern Anna Berg en son Nils Johan. Han dog som gymnasist i Härnösand bara 15 år gammal 1762. Han blev därmed den siste på manssidan av den adliga släkten. Han begrovs den 9 februari i Bjertrå utanför Härnösand och det är sannolikt att den adliga vapenskölden då i enlighet tidens sed krossades.
Hans syster Cajsa Helena, f. 1751, gifte sig med en brukspatron på Graninge bruk J.E. Clason och fick med honom tio barn. Det är sannolikt att många idag stammar efter dem.

Johan Christian Wallensteen d.ä.
Jag nämnde att fyra av sönerna till häradshövdingen Johan Wallensteen deltog i Karl XII:s krig. Så gjorde även deras kusin Johan Christian (nr 7 i bilden). Han medföljde Lewenhaupts armé till Ukraina, blev fången vid Poltava 1709, men lyckades bli fri och kom över till Sverige 1710. Han tjänstgjorde sedan som ryttmästare vid Änkedrottningens livregemente, avgick som kurir till Karl XII i Stralsund 1715 och bevistade norska fälttåget 1716. Genom förmöget gifte - han var gift med Maria Rosenfelt - kom han att äga en rad gårdar Norra Småland. Han dog 1735.
Johan Christian Wallensteen hade en het åstundan att få introduceras på Riddarhuset. Han skrev till sin farbror om tillstånd att få söka adelskap och denne svara mycket vänligt att han väl "kunde få njuta mitt namn, vapen och sköldmärke, vilket jag min brorson ej missunnar, slikt länder ej mig och mina barn till något förfång" och han önskade sin brorson all lycka och framgång. Men framgången uteblev. Hans ansökan till Kungl. Maj:t sänds in på 1720-talet blev liksom många andras vid denna tid aldrig behandlad.
I detta sammanhang kan det vara värt att erinra om att hans sonsons son, statsrådet Nils Fredrik Wallensteen, av Karl XV erbjöds adelskap, men att han som den kloka och försynta man han var undanbad sig detsamma.

Nils Christian Wallensteen (nr 8)
Johan Christians son Nils Christian Wallensteen blev också officer och tjänstgjorde i flottan under hattarnas ryska krig 1741-43. Han var med i den s.k. affären vid Korpo ström i maj 1743, varvid han sårades. Nils Christian var sedan kommenderad till Stockholm under den stora Daldansen. Han fick avsked som ryttmästare och dog i Mjölby socken 1800.
Med Hedvig Lovisa Bäfwerfeldt hade han 12 barn, 11 pojkar i rad och en flicka. Den mest kände av barnen blev Johan Peter, släktföreningens stamfader.
Det finns ytterligare en erkänd son dock född utom äktenskapet. En möjlighet är att han bar namnet Wallensten. Det återstår att utreda.

Ivar Wallensteen 2006-04-03